Om rätten att äta ett äpple

Äpplen är goda och nyttiga frukter. An apple a day keeps the doctor away, heter det. Vi tror väl alla att äpplen är något som alltid kommer att finnas där, som en naturlig del av folkhushållet. Äppelträd finns överallt, äpplen finns att få överallt, gratis eller för en billig penning. Det enda hot mot det eviga äppelätandet, är sjukdomar som hotar pollinerande insekter. Men det finns säkert botemedel. Men för att äta äpplen krävs tänder, gärna molarer och såna har vi ingen rätt att ha. Det är något vi säkert inte känner till, men den statliga tandvårdsförsäkringen gäller inte molarer. Förlorar vi en molar av vilket skäl det vara månde, får vi betala för en ny tand själva. Det är en kostnad på 25-30 000 SEK per tand. Tandvårdsförsäkringen som ju heller ingalunda är heltäckade (den räcker 50 -80% av kostnaden upp till en viss högsta nivå), täcker bara kostnader t.o.m. tand nr fem i varje käkhalva. Det betyder 20 tänder. 8 av dessa är s.k. framtänder man behöver för att bita av äppelbiten. Sen kommer fyra hörntänder. De är också bra att bita av saker med. Slutligen två tänder med lite tuggyta. Det är dessa åtta små stackare som ska finfördela äpplet så att magen och tarmarna kan uppta näringen. Det är väldigt svårt att finfördela något med dessa tänder. Någonstans är det nog överlevnadsstrategiskt viktigt att ha molarer, åtminstone en på varje sida, dvs fyra. Normalkäken har 12 stycken, så att få behålla en tredjedel, synes rätt rimligt. Men så icke. Staten har bestämt att vi inte har rätt till fler än 20 tänder. Extra märkligt blir detta mot bakgrund att vetenskapen ständigt avslöjar nya samband mellan tandhälsa och övrig hälsa. Människokroppen har på något sätt inte hängt med i svängarna utan envisas fortfarande att hänga samman. Munnen är inte en separat del vars väl och ve, funktioner och delar saknar samband med övriga organ. Tandhälsa har betydelse för våra största folksjukdomar, dom som kostar mkt pengar – hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Man tycker att det borde vara rimligt att bromsa utvecklingen av dessa sjukdomar, åtminstone ur nationalekonomisk synpunkt. Att vårda dementa är väldigt, väldigt kostsamt. Människor med hjärt- och kärlsjukdomar är lättare, för de dör oftast i förtid, innan de hinner kosta så mycket, åtminstone kvinnor som får andra, mindre kända symptom. Så – till slut kommer slutsatsen. Att äta ett äpple är kanske fortfarande en mänsklig rättighet, men inte utan en rejäl mixer!